Gott nytt år mina kära läsare. Alla har varit så fina och omtänksamma denna tiden... Så fint av er, tack!!!

Önskar er ett fint år 2012.
Ser ni fina armbandet??? Tack Petra o Nina för det, älskar det!!!

Har ju inte visat nått juligt detta året... Ser ni lilla krukan med fat??? Det är en jättegammal kruka som jag köpte på loppis när jag var en 16, 17 år... Alltså längesedan :), älskar den...

Ljusslingan med stjärnor är ju från Ikea...

Snart dax o ta bort allt igen... Fast ljusslingan ska nog få hänga kvar...

Ett litet tips. Jag och mina KIDS pillar ju ofta med papper & stämplar, band & snören... Hittade fina tapetbroschyrer i fint tjockt papper. Både matt & glansigt.... Rev ut de fina tapetbilderna och la de i pyssellådan. Kommer användas.

På jobbet så samlar jag alla kuverten från vår reklamkille, han skickar alltid i fina tjocka gröna kuvert. Också super till pyssel. Varför slösa en massa pengar på papper när det finns runt om en...

Vi borrar för fullt... Och skruvar. Kaffe halv ett på natten... Japp, espressomaskinen gick igång för en stund sedan. Molgan längtar tills sängen är klar..,

Vi kämpar på... Nu ska barnen se film o vi SKA bli klara...

Till imorgon. Så enkla västerbotten-minisar. Har bloggat om dem förr, I know, men de är så goda.

Blanda tre ägg med en kesella o en påse riven västerbottenost. Lägg filodeg i små formar och pensla med olja. Häll i smeten, in i ugnen på 175 grader i 25 minuter.

Klart!! Garnera med en klick creme fraîche, röd rom och färska gräslökspinnar...

Provsmakade två, sååå goda!!

Min son och Alfons... De åkte upp idag. Sonen åkte ju ner förra veckan när tapetsering och målning av hans rum genomfördes och Alfonstavlorna fick han på sin födelsedag för två dagar sedan... Nu är alla TRE uppe och jag njuter. Så sött!!

Vaknade med panik imorse... Väldigt jobbigt att benet gör ont och att jag inte har känsel. Väldigt jobbigt att inte kunna göra det jag vill.. Innan kunde jag alltid trotsa smärtorna men nu är jag nyopererad plus så har jag ett jäkla ben som inte fungerar. Känner mig väldigt ensam stundtals. Både hatar o älskar livet. Fattar inte varför jag från början var tvungen att få min tumör. Varför inte bara få vara frisk???

Förra fredan kom ju en distriktssjuksköterska hit o tog bort stygnen, imorse vågade jag ta bort plåstret... Hatar, hatar i ha såret. Ärren skiter jag fullkomligt i. Ärren visar min historia o det är helt ok men läkningstiden hatar jag. Är så rädd att nått ska bli inflammerat etc.

Känns bättre nu när jag har fått gråta ut lite, ska vila o ikväll ska vi fortsätta med fina sängen...

Bilder på såret för sju dagar sen och hur det ser ut idag...

Snyggo... Feeling good looking

Pappa kom förbi, köpte brädor o sågade allt efter en snabb skiss jag gjorde igår. Den är inte superduper genomtänkt men det får väl bli en del småjusteringar sen... Nu ska allt uppsågat upp först... Kommer blanda in en del tyg & belysning i kittet.

Ramen är nästan klar. Min egen handyman har fixat med moi, arbetsledaren, bredvid. Var riktigt roligt... Första gången vi snickrade ihop.

Börjar ni förstå hur det ska bli??!
Of course ska sängramen bestå av brädor... De ska slipas och lackas vita. Tänk finfina tyger till det... So nice!!

Så då har vi fixat idag samt haft kalas. Puh... Imorgon kommer min pappa hit och då ska vi gå på sågning och fix igen. Tre Expediter köptes idag plus två små Hampenmattor... Myssängen är på G. Barnen har studsat av glädje, de tycker det är så mysigt med nya sängen. Stackarna, ena veckan ligger jag på sjukhus o andra så snickras det för fullt. That's me i ett nötskal. Inget går att ändra, inte ens en oduglig fot eller jäkla ryggoperationer. Borren är laddad!!!!

Ni får se grovfixet, men troooo mig - el sängo är långt ifrån färdigpiffad!!

O det är inte läge för det då sonen fyller fyra o kalas om endast 3,5 timmar i vårt hus ska infinna sig. Mannen är på Ikea med lilla listan från mig och jag o kidsen fixar på tjejernas rum. Idag flyttar vi upp sängen... Kalas eller inte kalas...

Idag åkte pappa o mannen iväg o sågade till brädorna till tjejernas hyllor... O oooh va fint det blev. Hann inte med några snyggefoton på resultatet då vi hade grannar på julamingel men litta får ni se :)

Ni får se en bild på väggen innan...

Nu finns där tre fina hyllplan i olika längder. Hyllplanen ska ner igen när mer tid finnes och lackas även de i turkos, vill ha den där färgglada klicken som resten av rummet är i...

Min son fyller fyra imorgon, så då är det kalasadax IGEN. Min största fyllde år för tio dar sedan o så jul på det. Ingen rast, ingen ro dessa juletider... Pysseltid får man kämpa för...

Idag lämnade jag huset. Tredje gången sen operationen. Har ju oerhört svårt att gå på benet men med speciella inlägg som är gjutna efter mina fussingar så funkar det någorlunda.

Sex konsoler köptes och imorgon har pappa o mannen ett uppdrag - att köpa hem grova brädor till mig. Mina tjejer ska få nya hyllor... Liknande sådana som jag gjorde till vår datorhörna.

Alla böckerna som tomten kom med behöver komma till ro... Nu ligger de mest i en hög och det gillar VI inte!!

Efter Ikea så sov jag i tre timmar.. Jo då... Tar på krafterna att ta sig ut på äventyr. Nu på kvällskvisten så paintade jag klart konsolerna. Har gjort så förr, blandar lackfärg med vanlig väggfärg. Funkar alldeles utmärkt. En blöt wettex istället för pensel är ett måste till sånt här pillepill...

Jodå, medans jag låg på sjukhuset så ringer kära målaren och säger att den enda tiden han har att fixa min sons rum är dagen efter min hemkomst. Sen är han bizzy på annat håll. Så, hem kom jag med våndor. Sex dagar efter ryggoperationen vill man bara sova men nä, då vändes hela huset upp o ner. Sonens rum var i HELA huset... Men målaren var underbar. Tassade förbi sjuklingen, fixade tyst som en mus och det blev så bra. Pingvintapeten är på plats. Gissa om sonen blev nöjd!!

På onsdag fyller sonen år i då ska han få Alfons Åberg tavlorna jag paintade för en tid sådan... Kommer bli superduper fint...

Jul imorgon... Givetvis måste det fixas lite extra då. Älskar det där lilla extra goda oavsett operation.

Till mingelmys blir det smördegsbollar rullade i blåmögelost o pepparkakor. Har förberett dem så de bara kan svischa in i ugnen imorgon. Till myset blir det även en blandning med mascarpone, rivet citron o apelsinskal, små bitar apelsinkött o vaniljsocker som man ska bre på pepparkakorna... Enkelt o lite extra!

Till julbordet har vi en rödkålsblandning med rödvin, nejlikor, lagerblad, honung och äpple. Med andra ord en piffas rödkålsburk...

Till skinkan en liten senapsblandning... Grov dijon blandat med en sötstark senap plus hackad dragon - klart.

Matjessmörrebröd... Mumma. Crème fraîche blandat med hackad lök, hackade ägg, hackad gräslök och en sked grov dijon..

Efterrätt... Vit chokladmousse med saffran... Till det en liten blodapelsinkompott. Smält socker i en kastrull o släng i strimlat apelsinskal så det blir karamelliserat. Släng på det på skivade apelsiner o sen häll över sqeesad apelsinsaft. Jag gjorde faktiskt så att jag hackade apelsinringarna... Så inget skal o sånt i blandningen. Tror det blir lättast så för kidsen.

Go jul kära ni!!!

Då kom sjukhusets färdtjänst o hämtade mig med bår... Brr, iskallt i bilen men sååå skönt att komma hem. Bad ju som en tok att få åka hem tidigare än beräknat. Min dotter skulle ha julshow på skolan o inget i världen skulle få stoppa mig. I veckor har hon övat på julsångerna o minns ni att jag sydde en plutodräkt? Så hem till julshowen var ett måste...

Omläggning på såret innan jag åkte... Idag har de varit hemma o ratt bort stygnen... Grät som ett barn.... Hatar just det momentet.

Efter operationen så var det en ren skräck att vakna upp o fortfarande inte känna mitt ben. Fjärde dagen utan känsel från ryggen o ner till foten. Gick med min gåstol i två dagar sen kommer en läkare på min första läkarrond. En läkare som jag aldrig träffat o så säger han att jag aldrig kommer kunna gå igen utan hjälpmedel... Två minuter efter det så reste jag mig upp och satte gåstolen åt sidan och tog kryckorna... Tro mig, det ska han inte bestämma.. Även om jag inte kan påverka mina nerver så tänker jag inte vara still...

Det går inte att beskriva hur det är att ha känselbortfall, mitt ben är som förfruset, som en isklump. Tårna känns som om de inte får plats bredvid varandra o under foten är det värst. Kan inte sätta in foten i en vanlig sko eller sätta ner foten på ett golv. Fattar inte hur jag ska kunna förflytta mig sen... Men jag ska!!!

På kvällarna satt jag med datorn o gjorde en fotobok. Hade redan börjat på den innan o ville avsluta den till julen. Satt o rehabiliterade mig med att se på mig när jag kunde gå hur som helst...

Pannkakor - på kvällarna blev det oftast pannkaksmums.

För två veckor sedan såg det ut så här...
Jag hade sjukt mycket slangar och en egen morfinpump. Första kvällen efter operationen reste jag mig direkt... Jag är ju sådan att ingen får röra mig när jag har ont... Oooh.. Jobbigt att vara på sjukhus o andra ska ta hand om en. Nej tack.

Andra dagen fick jag för mycket morfin. Hade pump, fick spruta samt tabletter. Plötsligt blev jag jättedålig o de sprang till min säng. De lyfte sängen så benen for upp o mitt huvud hängde ner. Syrgasmask i nån tablett... Under tiden ringde jag sjukt nog min man o sa att jag tror att jag kanske dör nu... Hemskt. Hade syrgasen i två dagar efter det.

Den här operationen är egentligen inget jämfört med min operation 1997, då delade dem på fyra kotor o tog bort en tumör i spinalen. My, My o resa sig efter DEN operationen ...

Delar med mig lite av min tid på sjukhuset... Verkligheten är inte alltid så trevlig...

Benet... from Hus nr åtta on Vimeo.

Som sagt har haft väldigt ont, men som vanligt kör jag på. Sån är jag av naturen, dels är det därför en del människor inte tror på mig att jag har ont och tycker att jag överdriver, även om de vet att jag har haft fler ryggoperationer innan! Men skiter i dem o kör på med det jag älskar o försöker ignorera smärtan o hoppas att den försvinner!

Vaknade natten till tisdag den 6/12... skrek direkt som en tok av smärta. Sov liksom samtidigt som jag vaknade. Skulle ta mig till akuten själv men föll ner på golvet. Mitt vänstra ben fungerade inte. Fruktansvärt, fruktansvärt. Min man o barn packade en stor väska direkt då vi direkt visste att en akut operation var på g. Ambulansen kom och jag var nästan avsvimmad av smärtan. Massor med morfin, men smärtan gick inte ner. Nervsmärta är fruktansvärt. Direkt till magnetröntgen och sen en akut operation. Min läkare är UNDERBAR.. andra gången han skär i mig och han gör det så bra.

Det värsta här är att mitt vänstra ben är helt utan känsel, sen natten till den där tisdan... fruktansvärt. Men jag är ju den som absolut inte kommer ge upp.... snarare får jag baka in detta i mitt liv och se det som att detta gör mig starkare och att mitt liv verkligen har varit ett liv. Att kämpa är nått som får en att känna att man lever... jag kämpar på med att förflytta mig här hemma... är otroligt bra på att fixa ändå o fixa behövs när det är jul o barnen dessutom fyller år... o det är bra. Att behöva fixa, sparkar ut en från sängen!

Mina föräldrar har varit fantastiska, utan dem så hade det varit tufft. Pappa kom to m hem till oss igår på kvällen med en storhandling då min man absolut inte hinner med allt som ska hinnas med. O pappa tog fram julgranen från förrådet... mamma kom med middag samma dag som jag blev utskriven, har passat barnen och städat hos oss. fantastiskt då de själva kämpar med egna sjukdomar!

Grannar, vänner har hjälpt till och handlat o passat barn, kommit med presenter och brev på posten. Det är ju helt sjukt vad många som verkligen har visat sitt stöd, till lilla mig!

Kusiner från Polen och USA har ringt och Skypat... önskar de kunde hjälpa oss med mat och fix....fantastiskt och JÄKLIGT synd att kusinerna inte bor här... då hade vi fått mer hjälp :) För det behövs... inte för mig o min man egentligen.. utan för våra barn. De behöver komma till skola o dagis, de behöver ha mat hemma och de behöver komma iväg på diverse aktiviteter etc...

Cheferna kom förbi i veckan.. är saknad på jobb och jag saknar jobbet! Fick en otroligt fin julklapp från dem, en iPAD 2, helt otroligt! Har knappt fått choklad på förra arbetsplatsen... vill komma tillbaka till livet så fort som möjligt! Ska ansöka om färdtjänst, måste köpa en käpp snarast och sen så ska jag fokusera på att acceptera och sen så ska jag göra allt för att mina barn ska få uppleva allt de kunde uppleva med mig innan...

En mycket bra plan tycker jag....

Söta, lilla Alfons gör mig glad!
Är väldigt ledsen just nu för nått som pågår i mitt liv. Det är det värsta som kan hända ett barn...och jag är barnet här! Alla runt omkring är bara ett lån!

Jag behövde må bra på nått sätt igår så jag satte mig i köket med penslar & tavla och fram kom lilla söta Alfons som min son ska få när han fyller år.

För varje penseldrag som jag la till, kom en bit av Alfons fram och en liten bit glädje till mig och det är för att när min son kommer öppna paketet så kommer han att skrika av lycka över sin nya tavla! Och det fick mig varm av glädje trots att jag är så sorgsen just nu...



Blyerts Alfons...

Är bjuden till MediaMecca efter jobb... där minglar alla som arbetar inom media och marknad.
Funderar starkt på att sticka dit! Kan behöve en o annan drink ikväll... länge sedan jag drinkade!
Nån annan som ska dit ikväll - MediaMecca i Malmö??? Hojta till i så fall...