Va tufft!

haha! Kul grej! och vad sjysst av din vän att lägga det på minnet.

Hahaha! Vilken underbar present! :D

Superfin och din svarta altan blev ju kanon. Jag har några stubbar i garaget, tror att mannen har funderat på att ha dem till eldning men vi får se...hihi

Saknar dina blogginlägg och hoppas innerligt allt är bra med dig? Tänker på dig! Kram

Läser du min blogg? Isf tycker jag att du ska klicka dig in och gilla min sida, så blir de lättare att följa den :)

http://www.facebook.com/pages/Lebanezza/103148899777281

Hoppas att allt är bra!

Tittar än en gång igenom alla dina inspirerande inlägg. Tack! Hoppas allt är bra med dig och familjen.

Nej men hej!! Har suttit och njutit vid din fina blogg ett bra tag nu...och döm om nmin förvåning när jag tror att jag såg min kollega D? Är du gift med honom? :-)
Jag vet att du skrev på min blogg för länge sedan men inte förstod jag att det var han :-) Kram Charlotte

Länge sedan det uppdaterades här, hoppas allt bra?!

Tror inte jag skrivit förr... Men jag går in här varje dag och hoppas på nya inlägg. Med tanke på din medicinska historia som du berättat om i bloggen förr, så är jag lite orolig för dig. Hoppas allt är bra och att du bara lider av en svår bloggtorka och inget annat.

Kramar från Kristina i Grums - en trogen bloggläsare

Kikar in här igen o hoppas fortfarande att allt är bra! Precis som en del skriver blir jag också lite orolig trots att jag bara är en anonym bloggläsare :)

Tänker och undrar hur det är med dig och er????? Saknar dina inlägg!!! Stooooooor kram i alla fall.

Åh vad jag saknar dina inlägg! Jag hoppas varje gång att det bara är bloglovin som glömt av att uppdatera din blogg.
Hoppas innerligt allt är bra med dig. Detta gör mig så orolig för dig. Kram

Ännu en orolig läsare. Hoppas allt är ok med dig och familjen, att det bara är fullt upp med livet och vardagen.

Hoppas du bara tröttnat på bloggen, tittar in någon
gång i veckan. Funderar på vad som hänt.
Hoppas hoppas allt är bra med er.

Med vänlig hälsning, Sandra

Saknar dig! Kom tillbaka!

Hoppas allt är bra med dej och familjen.
Saknar dina mysiga och härliga inlägg......
Kram Lotta

Hej alla ni som fortfarande läser o skriver att ni saknar mig.. jo, livet är inte rättvis. Sen ett bra tag tillbaka så kämpar min älskade pappa mot cancer. Resan sista månaderns har varit lång o.smärtsam. nu ligger pappa på hospice så jag har pausat allt, även då bloggen. Hoppas på att komma tillbaka nån gång för.projekten är o har varit många under.tiden o jag tror verkligen att ni hade velat se.dem.men det känns inte rätt.o sitta o blogga som.förr.när pappa inte har så lång tid att leva. Är oerhört knäckt, ledsen, deprimerad.. är.det någon av er mina kära läsare som går igenom samma.sak just nu? Sen på detta har vi min rygg. Har gjort en magnetröntgen o det ser inte bra ut. Nästa steg är ännu en MR på hela ryggen.o nästa år öppnar dem.den igen.. så jag har enorma smärtor.just nu o tar morfin varje.dag, annars hade jag inte.kunnat leva.. så kära läsare. Detta är varför jag pausat.. om ni vill så kanske jag kan lägga ut lite då o då? Vad tror ni om det? Kramar från mig, hus.nr 8.

Canser är det värsta som finns.. min släkting fick beskedet i somras. Gick sedan igenom en omfattande strålning i aug/sep. Man trodde att det skulle minskat men den rasar på i snabbt tempo. Just nu ligger hon sen 2 v på sjukhus med smärtlindring o dropp. Dipparna är enorma från glad till skuldkänslor till enormt ledsen. Ibland längtar jag efter det samtalet som säger att lidandet är över men hur ska man leva vidare.. Jag hoppas att det snart vänder för dig/er. Jättetråkigt att ryggen fortfarande krånglar. Hoppas att op gör att smärtan din minskar. Styrkekramar från en som följt din blogg sen du väntade Max..

Gick igenom samma sak med min mamma som var sjuk och frisk och sen sjuk igen under mer än två år. Väldigt jobbigt för både henne men också oss anhöriga. Det är visserligen mer än 10 år sen nu hon dog, men jag förstår precis hur du känner. Allt känns så orättvis så orättvis!
Du får gärna blogga då och då när du känner att lusten infinner sig. Tror ändå nånstans att båda din pappa och min mamma vill att vi ska ha så kul vi bara kan och leva livet medans vi kan.
Allt gott!

Camilla,Hus Nr8.....
Tack för ditt meddelande här på bloggen.
Jag beklagar så oerhört mycket för allt tungt som ni ställs inför. Både vad det gäller dej själv och din rygg och att din Pappa är sjuk. Har all förståelse för att ditt bloggande, inte är det som känns viktigast nu för dej.
Tänker på dej...
De varmaste kramarna från Lotta

Usch vad tråkigt att läsa!!! Livet är inte alltid rättvist och det du tvingas gå igenom är fruktansvärt! Hoppas i alla fall att din rygg kommer att bli bättre. Jag ser självklart fram mot dina inlägg men det ska vara på dina villkor, när du känner att du orkar och vill! Inte för att tillfredsställa oss läsare. Vi finns kvar här ändå!

Ta hand om dig Camilla!